Det är för lätt att förvandla Finland till en auktoritär stat

Grundlagen och statsförfattningen är ett slags försäkringar. De borde fungera som allra bäst under de värsta tänkbara scenarion. Men Finlands grundlag är bara planerad för bra väder, skriver Mikko Kiesiläinen, VD för tankesmedjan Libera.

 

Finlands flagga

Kolumn av Mikko Kiesiläinen
Publicerad på libera.fi den 25 juni 2018
Översatt till svenska av Patrick Wingren

Sånt händer inte här (It Can’t Happen Here) är en fiktiv berättelse publicerad år 1935. Den handlar om en populistpolitiker vid namn Berzelius “Buzz” Windrip, som vinner presidentvalet i USA 1936. Buzz betonar traditionella amerikanska värderingar under sin kampanj. När Buzz stiger till makten så förvandlar Buzz USA till en auktoritär fasciststat. Han tystar sina motståndare, grundar egna paramilitärförband och sätter oppositionen i fängelse.

Trumps uppenbara förtjusning över auktoritära ledare, som Putin och Kim Jong Un, har väckt häpnad och oro i USA. En kort tid efter valet av Trump steg Sånt händer inte här för ett ögonblick upp på Amazons tio-i-topplista över sålda böcker, 80 år efter att den publicerades.

Vilka än Trumps mål må vara så är USA:s institutioner strukturerade på ett sätt som gör att bokens händelser inte kan utspela sig i verkligheten. USA:s högsta domstol är självständig, och den har rätt att förkasta lagar som står i strid med grundlagen, även när majoriteten av representanthuset skulle ha lagstiftat så.

Det är allmänt känt att det är ytterst svårt att ändra USA:s grundlag. Den senaste godkända ändringen av grundlagen gjordes 1992. Den förändringsprocessen sattes igång i september 1789 och den godkändes efter en 202 år lång ratifikationsprocess.

Samtidigt är det mycket svårt att ändra högsta domstolens sammansättning. Senaten godkänner nya utnämningar, men man kan inte göra sig av med nuvarande domare. De har livslånga mandatperioder. På grund av detta så tar det flera årtionden att överföra högsta domstolens majoritet till politiskt allierade.

Men skulle det kunna hända i Finland?

Hur fungerar Finlands statsförfattning som demokratiskt beskydd? Vad händer om ett fascistparti uppnår majoritet i riksdagen?

Om Finlands regering strävar efter att stifta lagar som strider mot grundlagen till exempel i fråga om begränsning av pressfriheten, så skall lagen behandlas av grundlagsutskottet, vilket utgörs av riksdagsledamöter. Grundlagsutskottets uppgift är att övervaka grundlagsenligheten i de lagar som skall stiftas.

Grundlagsutskottet fungerar bra när den regering som stiftar lagar följer grundlagen. Då kan grundlagsutskottet ingripa i lagförslag som oavsiktligt strider mot grundlagen. Grundlagsutskottet kan granska lagar ur det perspektivet och föreslå ändringar, så att motstridigheter kan korrigeras innan lagen godkänns.

Grundlagens huvudsakliga uppgift är att garantera medborgarna vissa grundläggande rättigheter och att utgöra ett skydd mot statlig godtycklighet. Utöver detta är dess uppgift att upprätthålla den statliga förvaltningsformen och garantera en tredelad maktfördelning. Just inom det här delområdet framstår Finlands grundlag som väldigt bristfällig.

Termen “checks and balances”, som används i engelskan, omfattar tanken om att de delområden som finns i den tredelade statliga maktfördelningen – den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten – bör fungera som varandras motvikt och förhindra att de andra krafterna plockar åt sig för stor del av makten för eget bruk.

Grundlagens huvudsakliga uppgift är att garantera medborgarna vissa grundläggande rättigheter och att utgöra ett skydd mot statlig godtycklighet. Utöver detta är dess uppgift att upprätthålla den statliga förvaltningsformen och garantera en tredelad maktfördelning. Just inom det här delområdet framstår Finlands grundlag som väldigt bristfällig.

Finländsk praxis, att centrera såväl lagstiftande makt som grundlagsutskott till riksdagsledamöterna, är ur den här synvinkeln problematisk. Det parti eller de partier som uppnått majoritet i riksdagen kan börja koncentrera makten till sig självt/själva.

Det problemet identifierar också professor Juha Lavapuro vid Turun yliopisto, som kommenterade dettaMustRead: “Ett grundlagsutskott som utgörs av politiker kan i princip kapas mycket snabbt. I Finland har grundlagsutskottet lyckligtvis aldrig hamnat i några större kriser, men om lagövervakningen i Polen eller Ungern skulle grunda sig på ett system som detta, så skulle det inte finnas någon gräns för majoritetsstyret.”

Den enda motkraften till riksdagens lagstiftande makt är Finlands president, som skall stadfästa stiftade lagar med sin underskrift. Den här veto-rätten har i praktiken försvagats ända till kraftlöshet. Om presidenten vägrar stadfästa en lag så kan riksdagen gå runt presidenten. Om riksdagen godkänner lagen oförändrad en andra gång, så träder lagen i kraft utan presidentens godkännande. Det mesta presidenten kan göra är att fördröja godkännandet av lagen.

Eftersom utskottet utgörs av riksdagsledamöter och eftersom riksdagens majoritet också kan utnämna majoritetens “egna” riksdagsledamöter, vilka i sin tur bildar majoritet i utskottet, så fungerar utskottet väldigt dåligt som broms för en riksdagsmajoritet som vill stifta lagar som strider mot grundlagen. I värsta fall kan ett fascistparti som uppnått majoritet i riksdagen göra hela grundlagsutskottet till en gummistämpel som, sina sakkunnigutlåtanden till trots, skulle förklara fascistregeringens alla lagar som grundlagsenliga.

Det egentliga rättsväsendet med sina tings- och hovrätter kan i enskilda fall ignorera en lag som uppenbart strider mot grundlagen. De kan dock inte upphäva lagen, så den lag som åstadkommit problem kvarblir ännu i kraft. Utnämningen av domarna fastställs enligt grundlagen av republikens president, som ger lite trygghet.

Om det parti eller partier som nonchalerar grundlagen skulle få över hälften av riksdagsplatserna så skulle de troligtvis också vinna presidentvalet. För det kan det räcka exempelvis med bara ett år av högt stöd. Till exempel 2023 och 2024 ligger de ordinarie valen – riksdagsvalet och presidentvalet – mindre än 12 månader ifrån varandra i tid.

“Ett grundlagsutskott som utgörs av politiker kan i princip kapas mycket snabbt. I Finland har grundlagsutskottet lyckligtvis aldrig hamnat i några större kriser, men om lagövervakningen i Polen eller Ungern skulle grunda sig på ett system som detta, så skulle det inte finnas någon gräns för majoritetsstyret.”
professor Juha Lavapuro, Turun yliopisto

Om vi beaktar händelseutvecklingen i Turkiet, Ungern och Polen under de senaste åren så är det förbluffande optimistiskt att tänka sig att ett liknande utvecklingsscenario vore helt omöjligt i Finland. Grundlagen och statsförfattningen är ett slags försäkringar. De borde fungera som allra bäst under de värsta tänkbara scenarion. Men Finlands grundlag är bara planerad för bra väder.

Finlands första grundlag godkändes 1919. Det är förståeligt att man under tiden innan 1930-talets grymheter inte förstod vilken slags faror grundlagen måste kunna avvärja. Det är ändå häpnadsväckande att de här bristerna inte korrigerades när Finlands grundlag förnyades på 1990-talet.

Om odemokratiska och auktoritära strömningar får majoriteten av folket bakom sig, då skulle Finlands institutioner vara exceptionellt svaga i att trygga bevarandet av det fria samhället. En grundlagsdomstol med rätt att ogiltigförkara lagar som står i strid med grundlagen skulle innebära en större säkerhet i säkrandet av det fria samhället.

MIKKO KIESILÄINEN

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *